Varför har alla sån panik över denna dag? Sjukt höga förhoppningar, ångest över att de inte ska uppskattas and so on. Jag tycker att det är en sjukt överskattad dag. Inte för att jag inte har någon att fira med, för det har jag, mina sjukt underbara vänner, utan för att det blir sån stress från alla håll när det närmar sig alla hjärtans dag. Många som inte har förhållande blir deprimerade för att dom inte har det, många som har förhållande får panik över (som jag har skrivit tidigare) att de inte ska räcka till. NI RÄCKER TILL. Alla hjärtans dag handlar inte om hur fina presenter man ger, hur god middag man lagar och liknande. Det handlar om att visa att man bryr sig, vilket man kan göra med små gester och därmed minska pressen. Jag vill inte verka som en ensamvarg som bitchar om vilken dålig dag detta är och att alla borde dö, tvärt om, det är en ganska mysig dag. OM man tar vara på den på rätt sätt och inte pressas så mycket av hur det "ska" vara.

Nej, alla hjärtans dag är överskattat, men bra.

Makes sense?